Gästkrönika del 2
Kristin tyckte tydligen att jag skötte mig med mitt förra inlägg för hon ligger på mig om en fortsättning.
Så jag gör väl det då.
Jo, nu har vi redan varit här i dryga 2 veckor och man börjar ju känna sig som en riktig "Aussie". Senast jag skrev höll vi på att förbereda oss för en liten roadtrip söderut till vindistriktet Margaret River som ligger ca. 30 mil söder om Joondalup. Söderut här innebär ju normalt att man kör mot lite svalare klimat, men inte den här gången. Rekordvärmen gäller i år även de sydligaste delarna av landet, så temperaturen låg stadigt runt 35 grader även där.
Yallingup hette den lilla orten i norra delen av vindistriktet där vårt lilla, men mycket hemtrevliga vandrarhem, Sienna Lodge låg. Det drevs av en familj som utvandrat från Litauen för 7 år sedan. Vi bodde i ett jättemysigt rum med en egen liten uteplats där vi dels kunde avnjuta vår frukost i morgonsolen men också avnjuta ett gott glas vin från distriktet på kvällarna.
För att få reda på så mycket som möjligt om distriktets vingårdar valde vi att anmäla oss till guidad vintour.
Sagt och gjort, klockan 10,00 morgonen därpå hämtade vintoursföretaget "Bushtucker" under ledning av den helt underbara guiden Brian upp oss utanför vandrarhemmet för en heldagstur bland Margeret Rivers alla vingårdar.
Brian gjorde så att alla 20 personer som var med på bussen verkligen trivdes och framförallt lärde känna varandra. Han "tvingade" alla att byta platser med varandra efter varje vingårdsbesök så att man fick en ny kamrat efter varje stopp. Vi besökte 4 olika vingårdar och vid varje besök testades och avsmakades 10 olika viner. Jag vet inte om det berodde på vinet men på slutet lät det som t.o.m. den vanligtvis ganska blyga (när det gäller konversation på utrikiska) Monica pratade engelska helt flytande med sina nya vänner. Det gäller för övrigt också undertecknad.
Mellan vingårdsbesöken fick vi också avnjuta en väldigt annorlunda lunch. Det var bushlunch alá Brian där det bjöds på alla bushens "läckerheter" som urbefolkningen ätit sen urminnes tider. Allt ifrån bushtomatoes till rökt kängurupung och med de stora fjärilslarverna (3-4 cm långa och 1 cm tjocka som jag tyvärr inte vet namnet på), som pricken över i. Inget jag tänker bjuda mina vänner på hemma men definitivt ett minne för livet. När Brian vinkade av oss från bussen kl.17,30 var det från en av de mest lyckade utflykterna som jag varit med om.
Morgonen därpå lämnade vi Yallingup och Sienna Lodge för färd norrut med mig vid ratten. Ja, ni läste rätt jag måste ju lära mig köra vänstertrafik, jag och Monica skulle ju ha hyrbilenen i en hel vecka.
Bara efter några mil kändes det ganska naturligt och om det inte hade varit för de förbannade spakarna för blinkers och vindrutetorkare. (sitter tvärtom mot hemma), och som till Monica och Kristins stora glädje (de tjöt av skratt så de kissade ner sig varje gång) när alla tittade på mig som om jag var en idiot när jag satte på vindrutetorkarna i varenda korsning. Men även blinkningarna går bättre. I går körde vi själva in till Perth centrum och lämnade tillbaks hyrbilen i helt skick.
Strålande och soliga hälsningar från down under
Clas
Sienna Lodge
Vy från Yallingup
Här testar vi viner på Driftwood
BRIAN from Busselton!!!!!
Pricken över i´t
Så jag gör väl det då.
Jo, nu har vi redan varit här i dryga 2 veckor och man börjar ju känna sig som en riktig "Aussie". Senast jag skrev höll vi på att förbereda oss för en liten roadtrip söderut till vindistriktet Margaret River som ligger ca. 30 mil söder om Joondalup. Söderut här innebär ju normalt att man kör mot lite svalare klimat, men inte den här gången. Rekordvärmen gäller i år även de sydligaste delarna av landet, så temperaturen låg stadigt runt 35 grader även där.
Yallingup hette den lilla orten i norra delen av vindistriktet där vårt lilla, men mycket hemtrevliga vandrarhem, Sienna Lodge låg. Det drevs av en familj som utvandrat från Litauen för 7 år sedan. Vi bodde i ett jättemysigt rum med en egen liten uteplats där vi dels kunde avnjuta vår frukost i morgonsolen men också avnjuta ett gott glas vin från distriktet på kvällarna.
För att få reda på så mycket som möjligt om distriktets vingårdar valde vi att anmäla oss till guidad vintour.
Sagt och gjort, klockan 10,00 morgonen därpå hämtade vintoursföretaget "Bushtucker" under ledning av den helt underbara guiden Brian upp oss utanför vandrarhemmet för en heldagstur bland Margeret Rivers alla vingårdar.
Brian gjorde så att alla 20 personer som var med på bussen verkligen trivdes och framförallt lärde känna varandra. Han "tvingade" alla att byta platser med varandra efter varje vingårdsbesök så att man fick en ny kamrat efter varje stopp. Vi besökte 4 olika vingårdar och vid varje besök testades och avsmakades 10 olika viner. Jag vet inte om det berodde på vinet men på slutet lät det som t.o.m. den vanligtvis ganska blyga (när det gäller konversation på utrikiska) Monica pratade engelska helt flytande med sina nya vänner. Det gäller för övrigt också undertecknad.
Mellan vingårdsbesöken fick vi också avnjuta en väldigt annorlunda lunch. Det var bushlunch alá Brian där det bjöds på alla bushens "läckerheter" som urbefolkningen ätit sen urminnes tider. Allt ifrån bushtomatoes till rökt kängurupung och med de stora fjärilslarverna (3-4 cm långa och 1 cm tjocka som jag tyvärr inte vet namnet på), som pricken över i. Inget jag tänker bjuda mina vänner på hemma men definitivt ett minne för livet. När Brian vinkade av oss från bussen kl.17,30 var det från en av de mest lyckade utflykterna som jag varit med om.
Morgonen därpå lämnade vi Yallingup och Sienna Lodge för färd norrut med mig vid ratten. Ja, ni läste rätt jag måste ju lära mig köra vänstertrafik, jag och Monica skulle ju ha hyrbilenen i en hel vecka.
Bara efter några mil kändes det ganska naturligt och om det inte hade varit för de förbannade spakarna för blinkers och vindrutetorkare. (sitter tvärtom mot hemma), och som till Monica och Kristins stora glädje (de tjöt av skratt så de kissade ner sig varje gång) när alla tittade på mig som om jag var en idiot när jag satte på vindrutetorkarna i varenda korsning. Men även blinkningarna går bättre. I går körde vi själva in till Perth centrum och lämnade tillbaks hyrbilen i helt skick.
Strålande och soliga hälsningar från down under
Clas
Sienna Lodge
Vy från Yallingup
Här testar vi viner på Driftwood
BRIAN from Busselton!!!!!
Pricken över i´t
Gästkrönikör
Idag har jag fått den stora äran att få skriva på min dotters och Sebbes blogg.
Jag vill börja med att tacka för det fina och hjärtliga mottagande vi fått av Sebbe och Kristin här i Joondalup, Western Australia.
Eftersom bilen som Kristin och Sebbe lånar har en viss begränsning när det gäller passagerarsäte, se bild
stog Sebbe där ensam kl.1,30 natten till söndag på flygplatsen och mötte oss. Om det var ont om säte var det dessto bättre utrymme för bagaget, bara att slänga upp på flaket. Om man som jag var lite halvnervös för den långa flygresan var det inget mot den "nära döden"-upplevelsen man fick nära Sebbe världsvant slängde sig ut i den Australiska vänsertrafiken. Var enda bil man mötte trodde man var en berusad självmordspilot som kommit över på fel sida. Men efter en knapp vecka har man faktiskt vant sig. Nästa vecka skall jag själv testa då vi hyrt bil för vår roadtrip söderut. Väl framme vid deras lägenhet väntade Kristin på parkeringsplatsen och det blev ett tårögt kramkalas att träffa sin lilla "kicka" efter nästan ett år på bortaplan.
Eftersom alla var trötta var det bara hoppa i säng för att inte morgondagen skulle sovas bort. Efter en god natts sömn i sovrummet som Sebbe och Kristin gästvänligt upplåtit åt oss ( själva ligger de på madrass i vardagsrummet) var det efter en stärkande frukost vid 11-tiden dags för en sightseeing i närområdet. Närheten till Sebbes fantastiskt fina skola och till den otroligt fina fotbollsanläggningen var imponerande minst sagt. Ett gigantiskt shoppingmall och pendelstation för både buss och snabbtåg låg också inom behagligt promenadavstånd. En god lunch på en kvarterskrog avslutade den guidade turen.
På måndag var det äntligen dags för oss att besöka golfklubben Carramar, där Kristin jobbar. när vi kom fram fick ett varm mottagande av Kristins alla arbetskamrater och speciellt av hennes närmaste chef Audrie som verkade otroligt snäll och som ställt upp väldigt mycket för både Kristin och Sebbe med allt som kan tänkas för två nyanlända "emigranter". Bl.a bilen har de fått låna av Audrie och hennes man. Efter en ljuvlig lunch där vi fick avnjuta klubbens specialitet, deras "hemmagjorda" hamburgare var det dags att testa golbanas första 9 hål. Det var dels en väldigt trevlig golfupplevelse (om man bortser från undertecknads resultat) men framförallt en obeskrivlig naturupplevelse när man för första gången i sitt liv ser en flock livs levande kängurus hoppa 10 meter framför en på fairway. En mängd olika fågelarter visade sig också med limegröna papegojor i spetsen. Glädjande nog såg vi dock inga ringlande djur.
Tisdagen ägnades åt sol och bad på Mullaloo beach som måste vara något av det grymaste som finns i strandväg, worldwide. 30 grader i luften, 10 km kritvit sandstrand 22 grader svalkande kristallklart vatten och max 50 pers. kan man ha det bättre?
Nej nu har Monica hällt upp något kallt som ser ut som kolsyrat vatten med is och citron i så nu får jag sluta att skriva för denna gång. Jag hör av mig efter roadtripen.
Underbara semesterhälsningar
Clas & Monica
Perth Limosineservice
Kristin på jobbet
50% Mr.Baad på Mullaloo beach
Fremantle (besöket ej recenserat)
Första lunchen. Sista gången ni ser Monica normalfärgad.
Jag vill börja med att tacka för det fina och hjärtliga mottagande vi fått av Sebbe och Kristin här i Joondalup, Western Australia.
Eftersom bilen som Kristin och Sebbe lånar har en viss begränsning när det gäller passagerarsäte, se bild
stog Sebbe där ensam kl.1,30 natten till söndag på flygplatsen och mötte oss. Om det var ont om säte var det dessto bättre utrymme för bagaget, bara att slänga upp på flaket. Om man som jag var lite halvnervös för den långa flygresan var det inget mot den "nära döden"-upplevelsen man fick nära Sebbe världsvant slängde sig ut i den Australiska vänsertrafiken. Var enda bil man mötte trodde man var en berusad självmordspilot som kommit över på fel sida. Men efter en knapp vecka har man faktiskt vant sig. Nästa vecka skall jag själv testa då vi hyrt bil för vår roadtrip söderut. Väl framme vid deras lägenhet väntade Kristin på parkeringsplatsen och det blev ett tårögt kramkalas att träffa sin lilla "kicka" efter nästan ett år på bortaplan.
Eftersom alla var trötta var det bara hoppa i säng för att inte morgondagen skulle sovas bort. Efter en god natts sömn i sovrummet som Sebbe och Kristin gästvänligt upplåtit åt oss ( själva ligger de på madrass i vardagsrummet) var det efter en stärkande frukost vid 11-tiden dags för en sightseeing i närområdet. Närheten till Sebbes fantastiskt fina skola och till den otroligt fina fotbollsanläggningen var imponerande minst sagt. Ett gigantiskt shoppingmall och pendelstation för både buss och snabbtåg låg också inom behagligt promenadavstånd. En god lunch på en kvarterskrog avslutade den guidade turen.
På måndag var det äntligen dags för oss att besöka golfklubben Carramar, där Kristin jobbar. när vi kom fram fick ett varm mottagande av Kristins alla arbetskamrater och speciellt av hennes närmaste chef Audrie som verkade otroligt snäll och som ställt upp väldigt mycket för både Kristin och Sebbe med allt som kan tänkas för två nyanlända "emigranter". Bl.a bilen har de fått låna av Audrie och hennes man. Efter en ljuvlig lunch där vi fick avnjuta klubbens specialitet, deras "hemmagjorda" hamburgare var det dags att testa golbanas första 9 hål. Det var dels en väldigt trevlig golfupplevelse (om man bortser från undertecknads resultat) men framförallt en obeskrivlig naturupplevelse när man för första gången i sitt liv ser en flock livs levande kängurus hoppa 10 meter framför en på fairway. En mängd olika fågelarter visade sig också med limegröna papegojor i spetsen. Glädjande nog såg vi dock inga ringlande djur.
Tisdagen ägnades åt sol och bad på Mullaloo beach som måste vara något av det grymaste som finns i strandväg, worldwide. 30 grader i luften, 10 km kritvit sandstrand 22 grader svalkande kristallklart vatten och max 50 pers. kan man ha det bättre?
Nej nu har Monica hällt upp något kallt som ser ut som kolsyrat vatten med is och citron i så nu får jag sluta att skriva för denna gång. Jag hör av mig efter roadtripen.
Underbara semesterhälsningar
Clas & Monica
Perth Limosineservice
Kristin på jobbet
50% Mr.Baad på Mullaloo beach
Fremantle (besöket ej recenserat)
Första lunchen. Sista gången ni ser Monica normalfärgad.
Mammi och Pappi
Heej där hemma.
Förstår att ni vill ha en liten uppdatering hur vi och våra kära gästar har det. Natten till söndag hämtade Sebbe upp mamma och pappa på flygplatsen. Eftersom vi bara har tre platser så fick jag vara kvar hemma. Inget emot det för jag sov som en stock! Halv 3 ringde Sebbe och sa att jag kunde förbereda mig så jag gick ner till parkeringen för att möta upp dem. Underbart var det! Pappa med filmkameran i handen.
Kl 11 väckte jag dem på söndag morgon därefter var det dags för lite "sightsing" i Joondalup. Vi visade dem universitetet, våran gamla lägenhet, vi gick till köpcentret, åt en jättegod lunch ute med en flaska vin. Kl 19 började Pappa bli trött men vi försökte hålla honom vaken till 21.00 i alla fall. En god middag på altanen och sen gick vi alla till sängs.
Måndag jobbade jag från 7-15, Sebbe gick till bibblan medan mamma och pappa tog en genomgång på gymmet och sedan slappade vi poolen. Halv 2 kom dem upp till mig på jobbet och åt lunch och träffade Audrie med familj. Audrie tackar så himla mycket för väskan av Maria (so do I )
Efter lunchen tog vi två golfbilar och spelade 9 hål. Matchspel, tjejerna vs killarna. Guess who won??
Självklart såg vi många känguru så filmkameran var i full gång. Efter golfen var vi alla bra trötta så vi beställda hem pizza och pasta från en god italiensk resturang och åt nere vid poolen.
Idag tisdag ska jag mamma och pappa åka till Mullaloo beach och sedan vidare till Hillarys för att äta lunch. Sebbe måste dock vara hemma och plugga, tråkigt men nödvändigt.
Tyck inte synd om oss. Vi har det bra :) En godispåse är redan slut!
Må så gott
Kram
Förstår att ni vill ha en liten uppdatering hur vi och våra kära gästar har det. Natten till söndag hämtade Sebbe upp mamma och pappa på flygplatsen. Eftersom vi bara har tre platser så fick jag vara kvar hemma. Inget emot det för jag sov som en stock! Halv 3 ringde Sebbe och sa att jag kunde förbereda mig så jag gick ner till parkeringen för att möta upp dem. Underbart var det! Pappa med filmkameran i handen.
Kl 11 väckte jag dem på söndag morgon därefter var det dags för lite "sightsing" i Joondalup. Vi visade dem universitetet, våran gamla lägenhet, vi gick till köpcentret, åt en jättegod lunch ute med en flaska vin. Kl 19 började Pappa bli trött men vi försökte hålla honom vaken till 21.00 i alla fall. En god middag på altanen och sen gick vi alla till sängs.
Måndag jobbade jag från 7-15, Sebbe gick till bibblan medan mamma och pappa tog en genomgång på gymmet och sedan slappade vi poolen. Halv 2 kom dem upp till mig på jobbet och åt lunch och träffade Audrie med familj. Audrie tackar så himla mycket för väskan av Maria (so do I )
Efter lunchen tog vi två golfbilar och spelade 9 hål. Matchspel, tjejerna vs killarna. Guess who won??
Självklart såg vi många känguru så filmkameran var i full gång. Efter golfen var vi alla bra trötta så vi beställda hem pizza och pasta från en god italiensk resturang och åt nere vid poolen.
Idag tisdag ska jag mamma och pappa åka till Mullaloo beach och sedan vidare till Hillarys för att äta lunch. Sebbe måste dock vara hemma och plugga, tråkigt men nödvändigt.
Tyck inte synd om oss. Vi har det bra :) En godispåse är redan slut!
Må så gott
Kram
Finbesök från USA
Hej på er.
Idag har vart en bra dag. Jag fick äntligen träffa Karissa!! För er som inte vet vem dett är så kan jag börja med att berätta att vi träffades när jag bodde i USA. Vi spelade i samma golflag.
Vi blev väldigt goda vänner och hade väldigt roligt. Jag åkte tillbaka till Sverige och visste aldrig om jag skulle träffa henne igen. Jag visste att hennes moster bor här i Perth så jag har sagt till henne att komma hit. Så för en månad sedan skrev hon att dem har
bokat en biljett till Perth för 3 månader. Dem bor i Scarboro vilket bara är 25 min från oss.
Idag åkte vi och hämtade henne och spenderade dagen tillsammans plus kollade på Sebbes match. Det var grymt kul att se henne efter nästan 3 år. Att ha henne här kommer definitivt göra det lättare för mig att vara här.
Sebbe spelade en halvlek idag, dem har även en cup på måndag så dem ville spara honom till den. Han fick väldigt mycket beröm efter matchen, både av tränaren och folk han aldrig träffat innan så det var kul att höra!
Nu ska vi kolla på Damernas mass start :)
Kram på er
Idag har vart en bra dag. Jag fick äntligen träffa Karissa!! För er som inte vet vem dett är så kan jag börja med att berätta att vi träffades när jag bodde i USA. Vi spelade i samma golflag.
Vi blev väldigt goda vänner och hade väldigt roligt. Jag åkte tillbaka till Sverige och visste aldrig om jag skulle träffa henne igen. Jag visste att hennes moster bor här i Perth så jag har sagt till henne att komma hit. Så för en månad sedan skrev hon att dem har
bokat en biljett till Perth för 3 månader. Dem bor i Scarboro vilket bara är 25 min från oss.
Idag åkte vi och hämtade henne och spenderade dagen tillsammans plus kollade på Sebbes match. Det var grymt kul att se henne efter nästan 3 år. Att ha henne här kommer definitivt göra det lättare för mig att vara här.
Sebbe spelade en halvlek idag, dem har även en cup på måndag så dem ville spara honom till den. Han fick väldigt mycket beröm efter matchen, både av tränaren och folk han aldrig träffat innan så det var kul att höra!
Nu ska vi kolla på Damernas mass start :)
Kram på er
Jag och Karissa på utflykt i USA
